Tack och lov är jag urusel på att bedöma hur svårt något kommer att bli. Det har varit många tillfällen i mitt liv som jag påbörjar målningar och teckningar och först mitt i insett hur komplicerad bilden egentligen är. Lite så var det med denna målning. Men svårigheten blev omedelbart uppenbar för mig när jag satte ner pennan på duken (denna målning gjorde jag en noggrann skiss innan jag började måla).
Det svåra var alla tampar. Det är så många och en del av dem ligger utanpå, andra inför något. Ibland visste jag inte var jag befann mig eller vad jag egentligen såg. Samtidigt är tillfredsställelsen när man väl är klar så värt det.
Målningen är faktiskt ett porträtt. Kvinnan som är avbildad är i sextioårsåldern! Hon är så snygg och vältränad. Vi leker med idéen att jag ska måla ytterligare ett porträtt som vi sätter på baksidan av detta porträtt så kan de vända efter humör.
