Del VI av Music Makes me Lose Control
En del elektronisk musik kan vara ganska kall, lite distanserande, och ibland melankoliskt uppgivna.
Det är inte ovanligt att rösterna kan låta som att de är långt borta, som att de står bakom en dörr eller i yttre hallen och försöker göra sig hörda. Detta är särkilt tydligt i många av Röyksopps låtar.
Och ändå. Eller pågrund av det, kan budskapet nå fram med full kraft. För ibland händer det något i kontrasterna mellan det kalla och ändå känslosamma. Kanske för att man iblanda behöver något som bryter av för att verkligen höra.
Röyksopp har ganska många låtar som jag tycker om. Jag skulle aldrig använda ordet älska beträffande deras musik, men jag hade en period när deras musik kändes så nyskapande för mig att jag hade en spellista med dem som stod på repeat dag som natt.
Something in my heart…
Jag försökte göra min teckning kall, distanserad men känslosam, precis som jag uppfattar låten.


Cool teckning!