Del XXI Music Makes me Lose Control
Jag frågar ofta folk vad deras favoritfilm, favoritdoft, favoritvin eller favoritmusik är. Det är en konversationsstartare för mig. Ett sätt att komma igång att prata om saker jag gillar att prata om.
Själv har jag dock aldrig haft favoriter av något slag.
När jag var inne på historia hade jag ingen favoritperiod. Det som fascinerade mig var snarare motsatsen; hur en tidsepok stod mot en annan. Hur saker förändras och hur saker hör ihop.
Jag har inget favoritvin. jag gillar mångfalden. De olika druvornas karaktärer. Ibland uttrycka jag det som att jag inte har ett favoritvin för jag är mer intresserad av vin och att utveckla mina sinnen än vad jag uppskattar att dricka det.
Att försöka bestämma en favoritfärg är nästan som ett hån. Alla färger har sin plats och tid.
Och när det gäller musik förändras ”favoriterna” konstant.
Att välja en favoritgenre är omöjligt för mig. Ibland längtar jag efter Mozart, ibland efter Rage Against The Machine. Att byta genre kan hjälpa mig att bryta vanans makt och lyssna mer intensivt. Uppleva musiken mer.
Att tala om sina favoriter är, som sagt, en bra konversationsstartare. Att tala om vad vi älskar är bland det mest intressanta som finns. Det är ett bland det bästa sättet att lära känna någon.
Men just därför kanske många känner att de MÅSTE välja en favorit. För det representerar jaget. Och plötsligt blir favoritvalen lite oärligt och präglat av en bild man vill förmedla av sig själv, istället för en ärlig ”detta njuter jag av”.
Och kanske själva frågan ”vad är din favorit” skapar känslan av ett tvång. ”Jag måste ha en favorit”.



Chet Faker Gold ”You gotta know, I´m feeling love, made of gold”
Agnes Obel Familiar ”And the love is a ghost that the others can’t see”
Gallimatias Pretty Thoughts ”There goes my mind, Let it go”
