Slumpen

Del XXXXIV av Music Makes me Lose Control 

Jag har ställt mig frågan varför musik finns, men är kanske frågan en ickefråga?

Så som jag ser på världen är den inte ändamålsenlig. Om man läser Darwin säger han inte att allt är skapat av en anledning så som det ibland uttrycks. 

För sanningen är att vi har inte ögon för att se. Djuren har inte camouflagefärger för att gömma sig. Det är tvärtom. Vi kan se för att vi råkar ha ögon. Och djuren kan gömma sig för att de råkar ha camouflagefärger. Och det är därför just de överlevt. Något hände av en slump och vissa saker gjorde oss mer rustade, gav oss en fördel som ökade chansen att överleva. Andra saker dog ut för de gav inga eller dåliga förutsättningar. Men några saker, som visdomständer, svansbenet (kanske blindtarmen) mm fyller ingen funktion för de gav inte tillräckligt stora nackdelar nog att ”suddas” ut av tiden. Och många saker (så som ögat) är långt ifrån så perfekta som de skulle kunnat vara om det designats av en intelligent varelse. För naturen är inte intelligent. Den bara är.

Så varför skriver jag om detta? Jo, för att kanske är det vad musik är? Det var kanske bara en slump som gjorde oss mottagliga för att förstå och tyda ljud som en större helhet än bara enstaka ljud. För det är väl vad musik är? En tolkning av flera ljud i en lång rad?  

Den förmågan (att tolka musik som musik) har kanske vare sig hindrat oss från att överleva eller bidragit till överlevnad. Den bara råkade uppstå. Den växte och utvecklades utan speciell orsak. Kanske var det bara slumpen och kanske har den ingen funktion alls. Kanske är den bara.