Sid 17 i min skissbok My World is colorful heter Solitude – seclusion. Den går i grått och puderrosa.
Att vara ensam kan vara lika mycket ett val som man trivs med som ett ickeval, som sägs vara lika farligt som att röka ett paket cigarreter om dagen (så uttrycktes det under pandemin som ni säkert minns). Den diskussionen har ni säkert alla haft någon gång. Men ibland är ensamhet något mittemellan. Man kan ha många människor omkring sig men sakna – längta efter en djupare närhet. Något mer beständigt och något starkt.
Sid 18 – varat- intet
Eftersom jag låter slumpen styra text , bild och färg så blir det ibland lite svårt att sy ihop.
Sid 19 Vargtimmen
Ni vet, när man vaknar mitt i natten och inte kan sova. Och förundras över varför man så ofta vaknar vid samma tid. Det sägs att det är den timmen flest människor dör och när mardrömmarna är som mest obehagliga, så kanske är det bra att vara vaken då?
Sid 20 Nära livet
Den stora kärleken. Den på tusen. The one. Den som är lika stark på ett intellektuellt plan så väl som sexuellt gör att man känner sig mer levande än något annat i världen. Så nära livet kan man nog aldrig känna sig inbillar jag mig. Det är väl därför vi kan göra nästan vad som helst för att hitta den.
Hedenvinds Bilder 