Var och en tar ansvar för sin egen orgasm
En fras jag ofta hör är ”var och en tar ansvar för sin egen orgasm”. Jag skulle inte vilja vara i en relation där den devisen efterlevs. Jag förstår inte det uttryck alls. Vad behöver jag då en partner till? Då klarar jag mig på egen hand (no pun intended). Att ge varandra orgasm, att lägga tid på varandra. Att njuta av att den andra njuter är en del av vad kärlek är för mig.
Skulden mot den andre
Nu ligger förstås inte hela ansvaret på män. En del som säger ”var och en tar ansvar för sin egen orgasm” syftar på att vi måste kommunicera om vad vi vill och hur det känns. Många kvinnor uttrycker att de hellre avstår eller åtminstone till en början vill avstå från orgasm för att de kan inte slappna av. De kan inte släppa tanken på att det är jobbigt för partner att tillfredsställa dem (jag har faktiskt hört män uttrycka samma sak, så det är inte bara en könsfråga).

Klitoris är större än knappen
ja, ja klitoris är större än den lilla ¨knappen” men igen kan jag uppleva att den informationen ibland används som en ridå över det faktum att en skrämmande stor del av befolkningen (både män och kvinnor) inte vet att det är klitoris som ger orgasmer. Att klitoris är större än ”knappen” kan ibland användas som ett argument att inte behöva stimulera ”knappen” och återigen är vi tillbaka till att allt är fokuserat på penetration.

Men å andra sidan…
Okunskapen och föreställningarna stör mig. Och jag känner mig förvånansvärt ensam i mina tankar kring kvinnlig sexualitet. Jag gick med i en gemenskap som kallas DS där jag trodde jag skulle möta människor som såg på detta på samma sätt men istället för att känna gemenskap och bota den ensamhet jag känt i mitt liv (beträffande dessa frågor) ökade det min känsla av att vara avvikande. Den ensamheten tror jag gör mig osäker och jag hamnar ofta i ett ifrågasättande av mig själv (i detta och fler saker beträffande sex, men mer om det framöver). Det leder i sin tur till en starka irritation, som förstås kommer av att jag behöver skydda mig själv bakom muren av irritation.

MEN egentligen, vad spelar det mig för roll hur andra har sex? Om någon uppskattar fem minuters sex, om någon tycker orgasmen är för jobbig, vad spelar det för roll för mig? Var och en blir salig på sin fason! Min väg är min, och man ska vara försiktig med att pracka på andra sina egen idé om lycka.
Vi älskar olika saker
Vi är alla olika och måste vara försiktiga med att lägga vår upplevelse på andra. Jag är inte en stor matälskare! Det finns mängder med maträtter som jag inte uppskattar och det finns gott om mat som jag aldrig provat eller har någon längtan efter att prova. Jag får ofta höra att folk tycker synd om mig ”du vet inte vad du går miste om”. För en matälskare är det en av de saker som gör livet värt att leva, så i all välmening tycker de synd om mig som inte får uppleva det de upplever. Men jag har inte samma längtan som de har.
Jag tänker ofta hur jag känner när folk pratar om mig och min påvra mathållning att jag kanske gör samma sak när jag talar om kvinnlig sexualitet? Påyrkar andra min njutning fast de är helt ointresserade och det är så de vill vara.

Ett svar på “Orgasmglappet del II”
Kommentarer är stängda.