Jag tittar mig runt bland folk jag känner i fyrtio-femtioårs åldern och konstatera att många är mer eller mindre emotionellt trasig. De bär på tunga ryggsäckar. Ibland är deras erfarenhet snarare en belastning än en utveckling.
När jag var som mest aktiv på Tinder var det väldigt uppenbart vilken ”typ” av ryggsäck någon bar på. Ibland stod det i princip redan i profiltexten. ”Du ska vara klar med ditt ex” eller det tidigare så populära ”du ska inte ha några skelett i garderoben” för att nämna ett exempel.
Jag har träffats många kvinnor och män som bittert förklarar att de inte vågar lita på någon efter allt de gått igenom. Min upplevelse är att det är ganska ovanligt att träffa någon lite äldre som vågar tro att en ny individ framför dem inte kommer att svika. Som att man tror att man dejtar eller möter samma person om och om igen.
Stolthet och rädslor
Jag har bevittnat så många par som borde varit ihop men de är så rädda och så stolta att vid första problem de stöter på väljer de hellre att avvisa varandra. Jag tror inte det egentligen är stolthet (beroende på hur man använder ordet) utan en förklädnad rädsla. Och det är så sorgligt, tänk vad de kanske går miste om.
Men många lämnar hellre relationen än att ta risken att själv bli lämnad. Man börjar läsa in beteende hos varandra. Han gjorde så, hon sa det… och så tolkar man in saker som kanske inte ens fanns. Det gör vi nog alla, och fel gör vi alla. Men allt kan ju lösas genom att förlåta och be om ursäkt. Inget är så trasigt att det inte kan lagas om man bara vill.
Jag har sett så många som börjar hämnas när de känt sig svikna. Kanske lägger de ut bilder på sin nya ”lyckliga” relation på sociala medier för att sticka till. Och många demonstrera hur lite de bryr sig genom att gå på alla fester och event och nästan skrika ut ”se hur kul jag har!”. Det verkar ibland som att det är lättare att hata än att älska.
Men många gånger är nog hatet kärleken man inte vågade.
När jag ser detta, om och om igen bland vänner och bekanta så tänker jag att bli äldre, få mer erfarenhet inte alltid är av godo.
Men jag känner också de som bryter mönstret. Som använder sin erfarenhet till att syna sig själva och förstå och förlåta andra.
Ett litet tillägg:
Att säga det jag gör nu: att bli äldre har sina nackdelar är något jag upplever provocerar många. Jag upplever att de flesta vill låtsas som att man bara blir klokare ju äldre man blir (och det kan ju förstås vara så). Men kanske är det för att man orkar mindre, får fler rynkor och är närmare döden så man tycker att det borde finnas något positivt också. men bara för att man vill att en sak ska vara sann är den inte sann.
Hedenvinds Bilder 