Jag ser ganska sällan film och serier och har inte haft TV sedan tidigt 2000-tal. Men när jag väl tittar på något så tycker jag att det hamras in en bild av män som ständigt tänker på sex, och ofta är ganska omogna och barnsliga i sin karaktär medan kvinnor är lite ”bättre” än så, mer mogna och vuxna och skakar lite på huvudet åt männen. Med många undantag givetvis.
Och visst, jag förstår att det är en motpol mot den tidigare synen på kvinnan som omogen – hon hade ju inte ens rösträtt – (men när könen byter karaktär så byter också samhället synen på det karaktärsdraget).
Kvinnor framställs ofta som mer intellektuella som står över starka drifter. Om kvinnor porträtteras som sexuella så är de ofta mannens fantasi av henne. Hon ska vara supersnygg och få orgasm från penetration. Det är sällan man ser en sexscen som faktiskt fokuserar på hennes orgasm (från klitoris!).
Det missgynnar kvinnors sexualitet men kan också vara en svår bild att efterleva för en man; för alla män är ju verkligen inte så sexuella (eller tokigt humoristiska och barnsliga).
Jag upplever det ibland som att jag är ganska ensam om min syn på kvinnlig sexualitet och att jag är ganska ensam om mitt ”krav” på att få njuta. Det är sällan när jag googlar om ämnet som jag hittar andra som ser på saken som jag. Snarare tvärtom. Bilden jag beskrev här ovan känns som den vanligaste förekommande. Sex är för män, kvinnor är som ett högre väsen som står över så banala saker. Många kvinnor ser det till och med som ett krav de måste leva upp till och vädjar att slippa. Kan det bero på att de aldrig mött en man som fokuserar på deras njutning?
Jag är lockad att börja skriva om bilden av sex som något lågt och banalt och ofta som en motpol till kärlek och intellektet (så konstigt!) men det är ett STORT och helt eget inlägg för en annan dag.
Jag vill dock vara en motvikt mot denna bild. Jag vill vara en kvinna som står upp och säger att jag har en stark sexualitet. Det gör mig inte till en banal person. Det gör mig inte smutsig. Det är inte för att blidka män. Det gör mig inte till en mindre intellektuell person. Det tar inte ifrån mig min integritet. Jag vill vara i en relation där min orgasm ska vara precis lika central som en mans. Varför skulle jag nöja mig med mindre?
Ibland är det svårt att öppet prata om det och jag upplever ofta att jag blir motsagd. Ibland känner jag mig som den mest ensamma personen på jorden (omgiven av människor förvisso, men ensam i mina tankar). Men om någon annan känner som jag och hittar mina ord kanske de kan inspirera. Gör någon liten skillnad. Om inte annat sorterar jag ut mina tankar här på bloggen.
Hedenvinds Bilder 