Maktförskjutning

Det finns en spridd idé om att man är sexuellt undergiven för att man har mycket kontroll i sitt liv förövrigt. Det framställs ofta som att det är chefer och makthavare som är sexuellt undergivna.

Detta är inte bara en föreställning bland folk i allmänhet utan även bland de som själva identifierar sig som undergivna. ”Jag är chef på jobbet och superbestämd i andra avseenden” ”det är bara sexuellt som jag är undergiven” ”Förvänta dig inte något annat än att jag är stark och självständig, det är bara sexuellt jag går igång på det”. 

Ibland känns det dock som en ursäkt. Ett behov man har för att det delvis finns något skamligt i att vara undergiven – vilket inte är så konstigt eftersom vi lever i en tid där självständighet hyllas högt. Men som alltid finns det en mottrend bredvid denna, där kvinnor förväntas vara undergivna och det ses generellt som mer kvinnligt att vara undergiven, medan män bör vara dominanta, för annars är deras manlighet hotad. 

Jag upplever ofta att ju högre någon hävdar något (beroende på på kontext förstås) desto mer undrar jag varför det är så viktigt för dem att hävda det. 

Inte alltid förstås, men jag upplever ofta att motsatsen till vad man hävdar är den egentliga verkligheten.

Även om jag absolut har mött ganska många framgångsrika människor i chefspositioner och som går igång sexuellt på att vara undergivna så är det också så att jag mött väldigt många som är sexuellt undergivna, hävdar sin självständighet i ord men i handling visar något annat.

Det är inte ovanligt att undergivna använder sex som ett självskadebeteende, för att dämpa ångest eller för att man tappat tron på kärlek och nöjer sig med någon form av uppmärksamhet och uppskattning. 

Sen har jag förstås mött många som känns sunda och normala, utan att ha en chefsroll eller kontrollbehov och ändå längtar efter att vara sexuellt undergiven. Och man kan ju alltid fråga sig, är inte alla lite knäppa egentligen? och är inte det ganska ok, för ”knäppheten” kan ju också beskrivas som vår identitet.

Om du tycker att jag uttalar mig hårt så betänk att jag själv har den läggningen. Jag har förvisso sparsam erfarenhet av att vara sexuellt undergiven, men i mina fantasier är det däremot vanligt förekommande. Men frågan jag ställt mig är – vad innebär det? Vad berättar det om mig som person? Varför känner jag som jag gör?