Är det bara en sub (undergiven) som blir utnyttjade? Är det bara kvinnor som är offer? Det är nog den bild vi förväntar oss att se, vilket gör att vi klistrar på våra antaganden på olika situationer. Men det leder till katastrof för individer. Jag har betraktat så många som blivit orättvist anklagade och bortjagade från sociala sammanhållning. Ämnet är dock brännhet och jag vill inte framstå som en pick-me-girl! För jag är inte på män sida. jag är inte på kvinnornas sida. Jag är på allas sida.
Jag läste en gång för länge sedan i tidningen forskning och framsteg om en test som gjorts på poliser. Man hade spelat in tre filmer med exakt samma våldsinnehåll men bytt ut våldsutövaren. I en film var det en vit man, i den andra filmen en svart man och i den sista en kvinna (jag gissar vit, men det framgick inte i texten!!! 🤔). Sedan fick poliserna betygsätta nivån på våld som de bevittnade. Ja, ni kan du säkert räkna ut resultatet. (Om du inte gjort det så upplevdes den svarte som värst och kvinnan som minst). Efter det har jag mött alltför många liknande saker som visar på hur vår hjärna hellre väljer en etablerad ”sanning” än sanningen själv.
Jag är övertygad om att vi skulle tjäna mycket på att försöka se individen framför oss istället för att utgå ifrån antaganden. Om vi bara kunde förmå oss att se bortom kön (för det finns ju en mångfaldig värld där ute – så uppenbarligen finns det fler typer än två) och bortom etnisk bakgrund och sexuell läggning.
Från offer till förövare
Jag var hembjuden till en kvinna som är sadist, vi kan kalla henne Silver för att förenkla mitt historieberättande. Hon hade också bjudit dit en annan kvinna, som vi kan kalla Brons. Brons var nyskild och lite ”lost” i världen. Ärligt talat föreföll hon mig inte som den smartaste person jag mött, om jag nu har rätt att uttala mig om det. Brons var ointresserad av sex, hade blivit kär i den första dejten hon hade haft men blev dissad och var djupt olycklig. Hon var desperat efter tillhörighet. Silver skulle bli hennes mentor. Visa och lära henne om att vara domina. Och det märktes tydligt. Det fanns ingenting Silver sa som inte Brons genast höll med om, trots att det ibland sa emot något hon just sagt.
Andra gången jag mötte Brons beskrev hon hur hon hade börjat dominera unga män men de hade klagat på att hon inte var dominant nog. Att hon gjorde ett ”dåligt jobb”, men Silver förklarade att det var ett lätt problem att lösa. Sätt in en gag i munnen på honom sa hon på sitt allvarliga och kyliga sätt. Brons nickade och sin vana trogen la ut texten om hur makalös Silver var som alltid hade svar och var så vis. Silver log nöjt och förklarade att hon absolut inte såg Brons endast som sin elev utan även som någon som kunde ge tillbaka, så där som en nybörjare kan göra. Ge den erfarne det unika perspektivet som bara en oerfaren kan ge, förklarade Silver med huvudet högt och en lite moderlig blick på sin trogna Brons.
Idag är Brons en framträdande domina som publikt förnedrar unga män. Och många reagerar på hur sadistisk och grym hon är. Det viskas om att de unga män som hon utsätter är chanslösa mot henne.
Man kan ställa sig frågan om vilka som är offer. Man kan undra när man upphör att vara ett offer.
Jag har andra historier också, särskilt en som nyligen blossade upp igen efter en tids träda, men den historien är så laddad att jag behöver tid att formulera den rätt. Eller ska inte alla historier berättas?
…men innan jag slutar för idag – en brasklapp – jag har inga problem med maktförskjutning, tvärtom! Men jag tycker att man måste våga se problem även inom sina egna käraste ämnen.

