Jag brukar säga att jag tecknar för att förstå världen. Det är som att jag har ett stort behov av att förstå saker men också ett lika stort behov att bearbeta kunskap.
Att teckna (och skriva) hjälper mig att reda ut kunskap och information, hjälper mig att strukturera, visualisera och till slut förstå och lära mig. Och inte minst, hjälper mig att minnas.
Men det är inte så flummigt som det låter! Jag tecknar diagram och mindmaps, illustrerar ämnet så att jag kan jämföra saker. Och ämnena är ofta konkreta. Allt från arkitektur, konstmaterial, träning, vinkunskap, astronomi eller historia.
Ibland är det dock inte bara bokkunskap som jag försöker förstå. Ibland handlar det om människor. Om vilka de är och om deras känslor.
Och ibland handlar det bara om vad jag känner eller behöver uttrycka.
Denna skissbok var länge en hemlighet. Något jag inte visade.
Länge trodde jag att jag var abnorm. Det var som en hemlighet jag hade. En egen liten fantasivärld, som jag inte berättade eller delgav någon.
Inte för att jag pratar om den särskilt ofta numera heller, men jag gläntar på dörren här på min blogg, och jag tycker att alla borde vara mer öppna om sin sexualitet – för det blåser hårda vindar där ute. Och vi ska inte ta för givet våra rättigheter att uttrycka våra sexuella läggningar.
Att öppet visa vad det innebär att vara människa är ju också politik.
Men länge var det hemligt. Jag tror att jag ville ha den världen hemlig för jag ville få ha den ifred. För mitt kognitiva-jag ställer tuffa frågor som mitt känslo-jag inte kan svara på. Varför har jag dessa fantasier? Varifrån kommer de? Är det sunt?
Så jag bearbetar inte bara bokkunskap utan även fantasier och känslor.
Hedenvinds Bilder 