Tålamod

Jag fattar ofta beslut rätt fort. Jag har inte tålamod att fundera så länge. Jag fattar hellre ett omedelbart beslut istället för att försäkra mig om det är rätt eller fel. För få beslut är så avgörande att det spelar någon större roll vad man väljer. Det är kanske inte är hela världen om man kunde ha fattat ett bättre. Man bestämmer sig för något och sedan gör man det bästa av situationen. Då händer det i alla fall något. Då står man i alla fall inte stilla. 

Under en tid var jag ganska låg och kanske bar jag på någon form av emotionell stress. Under den tiden kände jag att jag hade svårt att fatta beslut. Jag tvekade ofta, var på gång att göra något men ångrade mig. 

Jag tror obeslutsamhet delvis handlar om stress och depression. Ur det perspektivet tror jag att lite brist på tålamod kan vara ett sundhetstecken. 

Dessa tankar påminde mig en person jag kände som brukade stänga ner olika sociala medier och sen öppna upp dem, om och om igen. Den obeslutsamheten tror jag avslöjande hens mående. Jag hade alltid känslan av att personen i fråga hade en depression eller var traumatiserad, men utan att själv veta om det. Som att personen konstant kände oro och ett behov av att göra något. Kanske bar hen på en ångest som inte kunde hanteras. 

Men tålamod handlar ju förstås om så många fler saker än att fatta beslut. De flesta skulle kanske inte ens koppla ihop dessa två. 

Tålamod kan ju handla om många saker. Att orka göra pilliga saker, ansträngande långsiktiga saker eller detaljerade saker. Tålamod kan vara att hantera omständiga långa möten eller samtal. 

Men få personer tror jag ser sig själva som tålmodiga. Jag upplever att de flesta snarare talar om sig själv som otåliga. Jag tror det handlar om att otålighet är mer av en känsla än vad tålmodighet är. Otålighet är irriterande och frustrerande. Något man upplever. Något man känner. Tålmodighet däremot känns inte. Det kan vara något man jobbar på, något man tycker är rätt att vara. Något man bestämmer sig för att vara. – Men man känner inte känslan av tålamod. Man bara är det. 

Vi kan nog alla vara lika mycket tålmodiga som otåliga. Det handlar bara om olika tillfällen, olika kontexter och olika omständigheter.