Denna tekning är dedikerad Ja Rule. Jag var redan förtrollad av hip-hop och R’n’B sen några år tillbaka när jag i början av 2000-talet upptäckte Ja Rule (och många andra artister i samma stil).
Det är inte lätt att minnas vad det var i musiken, men jag minns distinkt att jag såg den som annorlunda. Nyskapande. Idag har det blivit mainstream och allt har gjorts så många gånger att det inte längre går att se det speciella. Lite som att förklara för någon varför man tyckte filmen Matrix var så speciell. Idag är det ett överflöd av samma teknik, berättarstil och visuellt berättande att man inte längre kan förstå varför den var banbrytande.
Men just nu lyssnar jag på musik från min hip-hop och R’n’B tid. Och just nu kan jag faktiskt känna lite samma sak igen. Men idag har jag en helt annan erfarenhet bakom mig och hör och ser andra saker än jag gjorde då.
Jag minns att jag aldrig lyssnade på texterna. Även om man förstås inte kan stänga av och jag kunde nog sjunga med, men vad jag menar är att texterna påverkade mig inte. Det betydde ingenting.
Idag hör jag texterna. Idag känner jag texterna. Och visst kan man dissa dem som fåniga. Eller också låter man bli att alltid skapa avstånd till allt som är känslosamt och istället omfamnar det.
Hedenvinds Bilder 