Jag funderade på varför jag ville placera dessa målningar i en kategori. Vad är det som håller ihop dem? Är det för att de är ganska realistiska i sin stil? Är det för att de är enkla i sina färgval? För här finns inga primärfärger och ingen kulört accent.
Men även om det är sant ligger svaret på ett annat plan. De är alla emotionella. Åtminstone för mig.
Kvinnan klarar inte av att stå upp. Hon kan inte sitta på en stol. Allt hon kan göra är att lägga sig ner på golvet. Hennes kropp är hon och hon är hennes kropp.

Där sitter en kvinna, stilla i ett tomt rum. Och väntar. Tålmodigt väntar hon. Hon är inte uppgiven för hon har en tro. En stark övertygelse. Det är därför hon orkar vänta.

En kvinna spelar en melodi. En trånande, längtansfull melodi. Hon sjunger en sång. Försiktigt och trevande men bergstark i grunden. Möt mig, sjunger hon. Möt mig.

Oljemålning på duk
Original ca 52×68 cm
Kärleksparet, det ultimata kärleksparet som vågar vara sårbara. Som vågar visa vad de känner. Som finner varandra och vägrar släppa taget.

Oljemålning på duk (75×75 cm)
Det är vad jag ser i mina målningar. Vad ser du?
