Kränklimang

Jag lärde mig ett nytt ”ord” häromdagen. Kränklimang. Det sammanfattade ett beteende som är förvånansvärt vanligt. Personen som startade diskussionen beskrev hur hon fått höra av en kille att han normal endast dejtade smala tjejer men kunde tänka sig att göra ett undantag för hennes skull eftersom hon är så snygg. Själv har jag fått höra av väldigt många män att de normalt dejtar yngre, men att jag ser så ung ut att det är ok. 

Alltså. Jag förstår att de tror att det är en komplimang. Men jag tror inte de är så dumma att de inte förstår att det inte bara är en komplimang. Jag tror att de försöker hålla kvar sin maktposition genom att beskriva hur de kan få vem de vill så att vi kvinnor ska uppskatta att få just dem. Jag vet att samma sak gäller även åt motsatta håll. Kvinnor som beskriver för män hur många som uppvaktar dem. Och på så sätt indirekt säger att de på de borde vara tacksamma. 

Det är påtagligt hur starkt behovet är att demonstrera hur åtråvärd man är. Och kanske är det oundvikligt i en stor värld där vi dömmer varandra efter ett ögonblick och alla är utbytbara. Vi behöver oftast ge oss själva ett värde för allt färre är beredda att ge bort en sådan dyrbar gåva. Det märks också i hur sällsynt det är att möta någon som ställer frågor och är nyfiken på andra. 

Förstås kan också boken ”the Game” ligga bakom fenomenet med ”kränklimanger”. Men jag är säkert på att det är en ytterst riskabel metod som oftast går fel. För de flesta är så aktsamma och rädda för elaka ord att de sluter sig och ”offar” människor omedelbart vid minsta tecken på dylikt. 

Problemet med the game är att kränkningen måste vara mindre än hoppet. Tar du bort hoppet och kränkningen är för stor väcker man bara vrede. Och om man inte känner personen i fråga kan man inte veta vad som är en öm tå, vad som kan väcka dessa känslor. Det är nog sant det man säger: att folk är mer lättkränkt idag. För vi är känsligare. Vi är mer utsatta, mer ensamma och blivit utsatta för fler besvikelser. 

Jag tror idag att the game borde byttas ut mot ”ge hopp”. Ger du hopp till en människa, ger du känslan av trygghet, närvaro och trohet så börjar de sakta men säkert våga öppna upp sina hjärtan.