Många talar om sex med någon som bra eller dåligt. Som att en person i sig är bra eller dålig ”i sängen”. Men är det korrekt att uttrycka sig så? Kan någon vara objektivt bra eller dålig?
Man måste väl utgå ifrån att alla tycker att de själva är bra? Eller finns det någon som skulle säga ”jag är dålig”?
Jag tror att vi alla kan vara lika bra som dåliga. För dels har vi ju olika idéer om vad bra sex är. Och dels ligger ju inte ansvaret hos en person. Båda bidrar ju. Men jag tror faktiskt inte att det är korrekt att se det som 50/50. Jag ser det mer så här: Den ena bidrar med 33%, den andre bidrar med 33% och resten är vad som uppstår mellan de två. Därför kan vi alla ibland vara dåliga.
Så vad gör att vi upplever sex som bra eller dåligt? Det är nog ganska många faktorer som spelar in. Här är några jag kan komma på.
Hur
Har man sex på ett liknande sätt? En del gillar lekfullt sex, tycker om att ”busa” och prata fram sexet medan andra är mer passionerade/allvarliga i sin läggning – de två typerna kommer ju att krocka totalt. Och vill man att sex ska pågå hela natten eller räcker det med tjugo minuter? Vill man variera sig eller vill man hålla ”takten” tills man är klar?
Vad
Och förstås har man ju olika läggningar. Vad man vill göra kan vara avgörande. En del behöver en fetisch, BDSM eller någon form av kink medan andra vill ha ömt vanilj eller tantriskt sex. En del vill variera alla dessa inslag medan andra vill hålla sig till ett utförande.
Varför
Är faktiskt mer relevant än vad jag en gång i tiden trodde. Det är ett stort ämne men kortfattat kan nämnas att det inte är ovanligt att man har sex för att få bekräftelse snarare än njutning och kemi. Men det är ett helt eget inlägg.
Teknik
Och så den där frågan om teknik. Hur vill man bli berörd. Erogena zoner variera likaväl som hur hårt/mjuk eller snabbt/långsamt man vill bli berörd. Många pratar om att sex blir bättre vart eftersom. Att det sällan är perfekt från början. Och jag kan hålla med om att rent tekniskt blir det bättre med tiden för att man lär sig mer om varandra men…
Kemi
Balansen mellan hur mycket teknik och känsla/kemi man önskar kan nog också variera hos olika personer tror jag. Att åtrå något djupt kan vara så mycket större än om han kan röra vid mig exakt så som jag vill. Skulle det vara det enda som betydde något kunde jag ju ha sex med mig själv. De få sexpartners jag har haft genom åren har alltid varit bra från början. De har varit bra för de har varit så emotionella första gången. Och det är åtminstone för mig en stor och extremt viktig aspekt. Sen har man kunnat bygga vidare därifrån. För passionen finns eller finns inte. Den går inte att forcera.
Trygghet/spänning
Det är inte bara teknik som blir bättre ju mer man umgås. Ju tryggare man blir med någon desto mer släpper man på spärrar och vågar mer. Det vill säga, paradoxalt nog ökar spänningen med tryggheten. Tycker man om variation och vill leka kring sex, till exempel rollspel så behöver man skapa ett tryggt rum där man litar på varandra så att man vågar mer.
Hedenvinds Bilder 