Många argumenterar för en livsstil med lösa förbindelser att ”man kan inte få allt från en person” men jag tror att med rätt person kan du göra många saker. Inte minst bygga djupa förtroenden som ju är grundstenen till att göra många saker bra. Inte bara göra dem, utan bra.
Det finns ett begrepp inom dejting som illustrerar något som tilltalar mig djupt. GGG. Good, giving, and game. Alltså, man är bra sexuellt (vem nu som bedömer det), man är generös mot sin partner (ger njutning till varandra) och man är öppen för att prova nya saker.
Men hur kan man bygga det om man inte är i en relation? Och då i en trygg relation?
Sen finns det en annan aspekt. En så stor aspekt! Det som en KK-relation handlar om är ju att inte ha känslor. Men jag ställer mig frågan, hur bra blir då sexet? Om man skulle stänga ner sina känslor, kan man verkligen ge sig hän sexuellt? Dör inte lusten utan känslor? Blir inte allt bara mekaniskt?
Men att finna kärleken är svårt. Kanske i dagens samhälle en av de största svårigheterna? På gränsen till omöjligt? Hur ofta drabbar de känslorna?
Så kanske är KK-relationer det enda vi kan förvänta oss att få?
…Kanske är det så.
Men jag är en romantiker. Mitt hjärta slår med för mycket kraft för att bli cynisk och ge upp kärlek.
Hedenvinds Bilder 