Jag har en vän som berättade att hennes ex alltid fladdrade med blicken efter andra kvinnor när de var tillsammans. Det finns två viktiga aspekter kring detta. Det ena är respekt. Jag tänker att vem man än väljer att gå ut med; pojkvän, vän eller släkting så fokuserar man ju på den personen. Det är respektlöst att nonchalera den man umgås med, oberoende anledning.
Men förstås är det också kärlekslöst. Väldigt kärlekslöst.
Men det som är värst är hur det sätter sig i huvudet. Min vän berättade hur hon (även när hon inte var tillsammans med honom) tänkte varje gång hon såg en snygg tjej att ”han skulle säkert tittat på henne” ”han skulle säkert viljat ha sex med henne”.
Vi kan ju omöjligt veta vad någon annan tänker men när vi har fått en inblick så kan det ta över. När man inte litar på någon är det lätt att hjärnspökena förgiftar. Att känna sig så otrygg med någon att det tar över ens tankar gör ju också att man tycker sig se saker även när de inte stämmer.
När man serveras halvsanningar eller kanske direkta lögner gång efter gång börjar man se svek även där sveket kanske inte fanns.
Och just det är så viktigt. Det handlar inte bara om hur någon behandlar dig, det handlar också om vem personen påverkar dig att bli.
Det gäller även vänskap. Kanske egentligen ännu mer vänskap.
Har någon avslöjat att de med lätthet går bakom ryggen på folk, kan man ju aldrig slappna av och lita på den personen.
Kanske gör de så för att det skapar en känsla av att de är mer värda och mer åtrådda. Och däri ligger förstås minst lika mycket problem. En verklig vän vill ju inte vara bättre än sina vänner. Hon/han vill ju unna sina vänner att vara både bra eller bättre där de är det och inte minst önskar man och hjälper sina vänner att få det de önskar istället för att konkurrera om det.
Har man börjat tvivla på en människas avsikt, eller till och med insett att deras avsikter inte är goda gentemot dig, då måste man nog dra sig undan för det handlar ju inte bara om att du har en människa framför dig som inte vill ditt bästa.
Du har en människa framför dig som får dig att bli mindre bra på tillit. Du riskerar att bli en annan människa.
För tillit är en skör gåva som måste vårdas och pysslas om, både av andra så väl som för dig själv. Bruten tillit kan lagas, men det krävs både ett ärligt förlåt så väl som ett ärligt försöka att förändra sig.

