Det finns dagar som är svårare än andra. Känslor som är mer smärtsamma än andra. Man gör allt man ska, diskar sin disk, borstar sina tänder, slänger soporna.
Men idag tar allt lite längre tid än vad det brukar. Och kylan biter lite extra i kinderna, stegen är lite tyngre och människor ser lite gråare ut.
Jag lyssnar på samma låt om och om igen. Som att den är min livlina. Som att det är mitt enda sätt att andas och bekämpa trycket bakom ögonen.
Imorgon ska jag börja min nya serie om mina alter egon. Det blir en berättelse och några tecknade bilder. Jag kommer att börja med Deirdre. För jag har inte mycket, men jag har min fantasi och min skaparlust som är tillbaka.



