I fem tänkvärda punkter:
Det bekanta känns tryggt – När smärta är förutsägbar blir det enkelt att välja den vägen istället för att försöka ta en ny, annan väg. Att våga ta chansen till något annat kan vara för svårt.
Identitet – Jag definierar mig själv som självständig och introvert med behov av egen tid. Men självständighet kan ibland vara ett annat ord för ensamhet och isolering.
Sekundär vinst – Det är vanligt att man på ett omedvetet plan väljer att hålla kvar destruktiva känslor för att de kan ge vissa vinster. Det kan ge uppmärksamhet och att man slipper undan krav.
För om du berättar om ditt problem för andra tenderar de till att ge dig en större löplina eller andra fördelar. Jag känner dock inte igen mig själv i detta eftersom jag talar så ytterst sällan om hur jag känner med människor (och jag tror inte att några jag känner läsa min blogg för jag talar aldrig om min blogg med människor). Men jag har sett det beteendet och tror nog att det kan vara värt att hålla ett öga på. För om jag inte är på ett sätt idag, kan jag bli så imorgon.
Emotionell vana – kroppen vänjer sig vid stresshormoner som negativa känslor puppor ut och det kan skapa ett beroendelikt tillstånd. Jag har mött flera som uttryckt detta indirekt. Och jag är inte säker på hur det är för egen del. Jag tror att liksom alla beroenden så vill man ju förneka det in i det sista, så därför kan det vara värt att ta i beaktning.
Självbestraffning – Har man en låg självkänsla eller ett trauma bakom sig kan obehagliga tankar fara i huvudet. Saker som att man inte förtjäna det man önskar. Först ryggade jag kraftig vid denna tanke. Jag upplever inte att jag har en låg självkänsla. Och trauma, det är ju bara trasiga människor som vuxit upp i dåliga miljöer som har trauman. Men efter att ha nästan satt mig själv i en förhörsstol med kraftiga lampor riktade mot mitt ansikte måste jag erkänna. Jag är nog lite traumatiserad. Det är lite för komplext och stort för att ta i ett inlägg men jag är nog lite det. Lite. Så ja, jag måste erkänna att jag ibland tänker att jag inte fullt ut förtjänar det jag längtar efter. Ibland.
Det är lätt att vilja avfärda och slå ifrån sig sådana här saker, men min erfarenhet är att de som gör det är de som är hårdast drabbade.
Hedenvinds Bilder 