Del XXVI av Music Makes me Lose Control
Musik handlar oftast om starka känslor. Men inte alltid.
Första toner ut av Random Rabs Apparently är ödesmättade men byts mot något lättare och nästan lite glädjefulla toner, fast bara nästan. Det klingar sig igenom hela låten men… även om sångaren till en början sjunger med ljus stämma är orden inte lätta.
The fate to lose and forge ahead…
Sen går stämman ner och släpar sig fram. Uppgivet snarare än sorgset. Ingen desperation, ingen djup smärta. Bara uppgivet. Och slutorden upprepas om och om igen
So I´ll be letting go now.
De upprepas monotont, och lite för många gånger.
Det är rå uppgivenhet.

