Vin är ett stort ämne med många aspekter.
Det är sinnligt. Jag brukar beskriva vin som mindfulness för mina gäster. Mest på skämt eftersom jag har stor distans till ordet, men det finns en sanning i det. För när man provar ett vin använder man sina sinnen och det är faktiskt så pass krävande att man har inte tid och möjlighet att tänka på något annat. All stress, alla sorger och alla motgångar tvingas bort för en stund.
Det finnas också en ”detektivaspekt” som jag själv inte behärskar ännu men sakta och metodiskt arbetar mot. Vad jag menar med detektivaspekt är att man har små ledtrådar som man kan använda för att gissa sig till vilket vin man har i glaset. Genom att titta, dofta, smaka och känna (i munnen) på vinet kan man med hjälp av kunskap gissa sig till vilka druvor och vilket distrikt vinet kommer ifrån. De skickligaste kan till och med gissa produktionsår och producent.








Det är något spännande med att lära sig olika druvor och distrikt och deras egenskaper. Den typen av kunskap tilltalar mig. Att lära sig vad det innebär om druvans skal är tunt eller tjockt, om den är planterad i ett svalt eller varmt klimat osv. Och vinifieringen. Är den malolaktiskt jäst, ståltank eller fat? Nya eller gamla? Stora eller små? Sur lie? Allt återspeglas i glaset.
Det handlar också väldigt mycket geografi. Jag tittar ofta på kartor och googlar på områden. Och där följer både historia och kultur med förstås.
Och om man vill kan man också intressera sig för andra aspekter så som psykologi bakom trender och beteende hos oss köpare så väl som hos vinmakare. Jag tänkte återkomma till det i framtiden.
