Bollinger

De flesta känner nog till champagnehuset Bollinger även om man inte är så intresserad av champagne; om inte annat känner nog många till huset pågrund av James Bond. För oss som är intresserade av champagne associerar vi Bollinger med pinot noir och ekfatslagring (de använder dock gamla, små ekfat från Bourgogne för kontrollerad oxidering, inte för fatkaraktärens skull). Drycken brukar beskrivas som fyllig, brödig, rökig och nöttig och de använder inte malolaktisk jäsning.

Jag (och säkert de flesta) ser den som ”old money”, stilfull, mörka färger och manlig (även om det förstås är ytterst stereotypiskt). De har en egen flasktyp som är tänkt att se ut som en magnumflaska. Flaskan är bred och ser kraftfull ut, etiketten är stilren och utan skryt. Bollinger är som en drömman helt enkelt 😄

De non-vintage champagner från Bollinger som jag provat är följande: 

Den vanliga (Special cuvée Brut) som domineras av pinot noir (60%) förstås. 

De har också ganska ny cuvée som är enbart på pinot noir. Den heter PN helt enkelt, för varför krångla till det? Den är lite utav en hybrid eller hur man nu vill uttrycka det. Det är inget årgångsvin men de skriver ut året för basvinet. Jag missade de två första (15 och 16).

Den första jag drack hette PN TX 17. Olika år har olika cru-appellationer. I denna kommer vinet från en by som heter Tauxières (Montagne de Reims), så TX står för detsamma och 17 står för året. 

Bollinger har gett ut tre utgåvor i sin ”By-Bollinger-serie” varav jag provat en. B16 är en blend på 73% PN och resten CH. Det är endast 1% från Aÿ, resten från Montage de Reims. Extra brut (4 g/l) och över sju års jästlagring. Lagrad på små gamla ekfat. Herrparfym, ekad och äpplen var det första intrycket men dag två blev den lite mindre fyllig och koncentrerad och mer citrusdriven. VI drack den dock i olika glas. Dag ett runda stora (från Lenmann) och dag två i tulpanglas.

Jag har också druckit en PN AYC 18 (där druvorna är från Aÿ och basvinet är från 2018). 

Samt en PN VZ 19 (Verzenay basår 2019, reservvin 2009 varav 20% vilat på magnumflaska) och är en brut.

Och den senast Bollinger jag drack var en PN TX 20. Så rökig, tung, koncentrerad men trots den höga syran tänker man knappt på den eftersom det är så mycket annat som händer i glaset. 

De har också en rosé NV. De tillsätter rött vin till en vanlig cuvée (champagne är det enda distriktet där det är tillåtet att tillsätta rött vin för att göra en rosé). 

1016 valde Bollinger att inte göra en Grand Année utan istället experimentera lite med en utgåva som är en nästan full terroir cuvée – 99% montage de Reims (1% Aÿ). Det är en blend på 73% pinot noir och 27% chardonnay. med sju års lagring på små gamla ekfat, extra brut 4 g/l. Första intrycket var ekfat och cederträ, parfymerat i stil med herrparfym. i smaken äpplighet och ek. koncentrerad smak och lite överjäst äppelmust. fyllig förstås. Vi sparade lite till dag två för att se vad som hände. Den kändes då lite återhållsam och lättare och fräschare. Det framkom lite citrustoner och bakat som vi inte upplevt dagen innan.

Deras vintage heter Grande Année och har minst sex år på jästfällningen. Den domineras av pinot noir (omkring 65%) och resten chardonnay. Druvorna kommer från flertal olika grand cru och premiere cru. Jag har druckit en från 2014.

Det finns även La Grande Année rosé, den jag drack var från 2014. 

Deras prestigechampagne är samma som deras vintage men den har lagrats längre och degorgeras precis innan den släpps. Den heter R.D (Récemment dégorgé). Jag drack en från 2008 (vilket anses vara ett av de absolut bästa åren). Den var extra brut (4 g/l), degorgerad 2022 71% PN och 29% CH. Jag har ett bra liv…

De har också en cuvée Vieilles Vignes Françaises som är ekad och på 100% pinot noir. 

För mig är Bollinger ytterst säreget och jag älskar allt som är säreget. Allt unikt och annorlunda tilltalar mig djupt. Men det är inte en champagne jag skulle ha som min huschampagne. Skulle jag tvingas välja en ”smakgrupp” är det nog en inte allt för gammal, frisk blanc de blancs med hög syra och tydlig mineralet, och Bollinger är ju lite utav motsatsen. Men att nu och då ha fått avnjuta en Bollinger ger en variation i livet (vilket är minst sagt viktigt) och ger guldkant på tillvaron.