Jag drömde inatt att jag och min vän H skulle resa någonstans med en båt. Men vi tappade bort varandra och jag kom inte på hur man ringer från en telefon!!! (Så konstigt) så jag sprang omkring och letade och tillslut hoppade av båten för att hitta henne. Så vakna jag. Med oron att jag inte skulle hitta henne.
Det är intressant eftersom jag inte är en person som oroar mig. Jag känner många som ständigt oroar sig för andra. Jag gör inte det. I det avseendet är jag väldigt konkret. Innan något har hänt har det ju inte hänt och därför finns det ingen orsak att oroa sig.
Men inatt oroade jag mig. Är jag orolig att förlora henne som vän?
Jag bryr mig sällan om att minnas mina drömmar men nu och då gör det djupa intryck. Inatt var en sådan natt.
