För många år sedan dejtade jag en man under en kortare tid men som jag känt länge och fortsatte känna under lång tid. En av anledningarna att jag inte vill dejta honom var att han saknade ödmjukhet. Något år senare såg jag honom på Tinder där han beskrev sig själv som ”en ödmjuk man”.
Jag har också dejtat en man som beskriver sig som empatisk men som varit otrogen i alla sina relationer och har det som kink. Han går igång på att gå bakom ryggen på sina partners, vilket ju är motsatsen till empatiskt.
En annan beskrev att kommunikation var viktigt, men var bland de sämsta på att kommunicera som jag har mött.
Jag skulle kunna fortsätta en stund till men min poäng är nog klar. Det är inte ovanligt att det vi säger är motsatsen till det vi faktiskt är.
Kanske är det för att man har bestämt sig för hur man är och därmed slutat att jobba på det. Man tar det föregivet och kan därför inte se att man tappat bort de egenskaperna?
Eller är man medvetet om sin brist och försöker jobba på den men förmår endast använda ord. För ord är lätta att använda men att verkligen förändra ett beteende kräver mer.
Men jag undrar lite. Hur beskriver jag mig och i vilka avseenden är det helt tvärtom?

