Stockholm i Mitt Hjärta

Jag är född och uppvuxen i Stockholm men har bott på andra orter under många år. Nu är jag tillbaka igen, bara ett stenkast från mina barndomskvarter. Under de tre åren som jag bott här har livet varit omvälvande. Det har varit ömsom pandemitristess och ömsom fyllt av spännande och lite skrämmande äventyr. 

Under denna tid har jag kastats mellan ytterligheter, (precis som vi alla har på olika sätt antar jag). För pandemin ställde allt på sin spets. Gjorde oss kanske lite galna. Min nyfikenhet och rastlöshet ledde in mig i en ny värld som jag kommer att berätta mer om framöver, men den världen är djupt kopplad till Stockholm. Men Stockholm är mer för mig än spännande äventyr. Stockholm i all sin skönhet, och i all sin fulhet har tröstat mig många gånger, har fått mig att släppa taget om mig själv och mina tankar. För mig är Stockholm så mycket mer än en plats på jorden. 

Min ”första” stockholmsbild var egentligen tänkt att tillhöra en annan serie där jag försökte inkorporerade noter i olika bilder, men av någon anledning började jag lägga till Stockholmsbilder. 

Min andra bild var mer tänkt att tillhöra en annan serie som jag kallar ”temateckningar”. Den inspirerades av en kväll när jag väntade på en vän vid Slussen. Jag var lite tidig och stod där och tittade på folk. En man med blommor i handen stod så förväntansfullt och glatt väntande. Men tiden gick och hans gungande glada hållning sjönk sakta ihop. Min vän kom så jag fick aldrig veta vad som hände. Kom personen som skulle få blommorna? Tänk så många livsöden som utspelar sig runt omkring. Varje gång man passerar någon, vem vet vad den personen där och då känner och tänker. 

Jag kallade denna teckning för 20 (vilket du kan se på teckningen om du tittar noggrant), vilket syftar på året 2020. Uppe i vänstra hörnet sitter ”Jesustanten”, ryskan som ”bor” på Drottninggatan och emellanåt jagar folk. Hon sitter på ett av lejonen och skriker men ingen förstår vad hon säger. Bakom henne låg ”kry”. Under henne är en teckning från observatorielunden och längst ner till vänster föreställer Sveavägen (och en voi, för vad kan vara mer typsikt för 2020-talet?) Till höger är Hötorget, nedanför skulle kunna vara vilken gata som helst i Stockholm. Längst ner är Sveavägen vid stadsbiblioteket. Där utanför åker raggarbilarna varje fredag under säsong, och det är en stor folkfest. I mitten ser du trappan från Saltmätargatan upp till Holländargatan. Där i centrum sitter min systerdotter. 

Efter 2020-teckningen som kretsar kring mina hemkvarter bestämde jag mig för att göra en teckning med gamla stan som tema. Denna teckning är mindre samhällsfokuserad och mer ”romantisk” i sitt uttryck. Ett kärlekspar i mitten. Jag hade en idé om att göra olika typer av kärlekspar för alla olika stadsdelar; tänkte att de skulle se olika ut och vara olika i uttryck. Gamla stan kopplar jag till lite Goth och förstås Secret Garden (bilden längst ner till höger). 

Nästa Stockholmsteckning skulle ha varit över söder, men jag övergav den idéen till förmån för vad som just då kändes relevant. För  året är 2022 och kriget bröt ut. Det förändrade så mycket, samtidigt som ingenting verkar påverkas på djupet. Det är en teckning där hopp och förtvivlan blandas. Tittar man noga kan man se ett peacetecken över hela teckningen. Det hade känts patetiskt vid ett annat tillfälle, men inte året 2022. Hoppet symboliseras dels av två kvinnor och den centrala delen i teckningen som föreställer observatorielundens damm som används av skateboardåkare under säsongerna när den är tömd på vatten. Längst ner ritar en man upp alla länders flaggor. Han är omgiven av ett förmodligen underbetalt matbud och ”auhtung Russia” som syntes över hela stan. Och utanför MacDonalds samlar en kvinna pantflaskor, och på slussen förklaras Jesus komma. 

Och nu har jag en ny idé. Jag ska bara få tid att utföra den.