Jag tror att människor som driver vendettor och/eller pratar illa om någon gör det för att det för att de innerst inne vet att de själva har skuld. Jag tror att om man har rätten på sin sida är man trygg i det och nöjer sig med att ta avstånd från de som man inte kommer överens med; utan att behöva älta det eller än värre hämnas på dem (prata illa om någon kan ju förstås i sig vara en hämndaktion).
De som som återkommande talar illa om någon gör det för att få medhåll av de som lyssnar, och oftast funkar det. För de flesta verkar ha det inbyggt i sig att hålla med. Vare sig man tycker så eller inte, vare sig man ser hela bilden eller inte. Vänner håller med sina vänner, rätt eller fel. Det är en grundläggande del i vårt sociala spel. För ingenting tycks skapa så starka band mellan människor som att ha en gemensam fiende. Jag läste en studie som visade hur lätt och hur lite som krävs för att vi människor ser andra som fiender och hur lite empati vi har för dem.
Det blir också lite som att den som är först med att tala illa om någon vinner. Om den andra parten kommer senare kommer dennes ord att väga mindre. Så därför skyndar sig alla att tala illa om någon först.
Men jag tror inte att det är den enda orsaken. Jag tror också att det är ett sätt att övertala sig själv om sin rätt. Ju osäkrare man är om sin oskuld desto mer behöver man prata om det för att sakta men säkert befästa de argument man har för sin sak och tysta ner rösten som viskar i bakhuvudet att man kanske har fel.
Jag känner en man som jobbar fackligt som berättar att även när man vinner sin sak så räcker det inte. Många kräver också en ursäkter från sin motpart och inte så sällan är ursäkten viktigare än pengarna. Och ursäkten ska helst vara offentlig.
Hedenvinds Bilder 