Etikettarkiv:Min Historia

Jag vet inte varför jag kom att tänka på ett minne från några år tillbaka men jag hängde i kretsar där det ofta anordnades fester, gärna med spännande teman som tilltalade min fantasi. Men i denna krets fanns det många som nästan hängav sig åt att leta efter ”dåliga” män som de kallade förövare. DeFortsätt läsa ”Fiender”

Jag bodde väldigt litet innan jag flyttade under sensommaren. Det mesta jag ägde låg nedpackat i lådor utspritt på lite olika ställen. Det finns något spännande med att plocka upp sina saker; en del av dem hade jag glömt att jag hade, andra såg annorlunda ut än vad jag minns.  I en låda låg treFortsätt läsa ”Befriande Glömska”

Första gången en vän till mig frågade mig om jag helt saknade trygghetsbehov var när jag separerade från min dåvarande och flyttade ut från en flygel till en herrgård på 250 kvm med åtta rum till absolut ingenting.  Efter en tid fick jag en lägenhet i det som betraktas som Trosas ”slum”; det ökända områdetFortsätt läsa ”Torka sina tårar”

Januari 2020 flyttar jag in i den minsta lägenhet jag har bott i. Uppskattningsvis var den inte större än 14 kvm. Många såg det som orimligt och konstigt men jag upplevde en form av katarsis. Genom att leva så enkelt var det lättare att lämna ett gammalt liv och hitta ett nytt.  Men jag hannFortsätt läsa ”Farväl Till Mitt Lilla Krypin”

Igår delade min syster och jag på en flaska Grûner Veltliner och talade om livet. Ny information har tillkommit till vårt pussel som aldrig kommer att bli komplett. Vi har haft en lång sommar av små pusselbitar som tilldelats oss, och först såg pusslet ut att ta en form men sedan ändrades den helt.  ViFortsätt läsa ”Att lägga pussel”

Jag var på en pub en kväll och talade med en kvinna jag aldrig mött tidigare. Jag frågade henne om hon hade några intressen varpå hon berättade att det bästa hon visste var att resa runt i Sverige. Hon beskrev att det finns så många fantastiska ställen som folk inte känner till. Jag bad omFortsätt läsa ”Taktegelmuseum”

När jag var i tonåren irriterade jag mig på min mamma för jag tyckte att hon höll så mycket ytan. Vad andra sa eller tyckte var så viktigt. Det är förstås typiskt en tonåring att tycka så.  Igår satt min mamma, min syster och jag och pratade hela dagen. Det finns väldigt mycket att berättaFortsätt läsa ”En Oresonlig Kärlek ”

Fåfänga, eremitage eller paviljong, tre ord som beskriver samma sak men de skapar åtminstone i mig olika känsla. Fåfängan för mina tankar till 1700-talets lusthus, en byggnad endast tänkt att användas till lek och livsnjutning. Eremitage för mina tankar till slutet av 1700-talet och början 1800-talets romantik. Platsen för eskapism och eftertanke. Kanske den ensammeFortsätt läsa ”Lusthus”