Jag började blogga om konstnärsmaterial 2013 på blogger. 2015 startade jag en annan blogg (också på blogger) som handlade om mina målningar och teckningar. Under lång tid har jag dock haft mycket besvär med den bloggportalen så jag bestämde mig att starta en blogg på wordpress. Det var inte ett lätt val. Jag har älskat min blogg så mycket. Den har varit bland det mest konsekventa i mitt liv sedan jag började. Varje vecka har jag gjort i genomsnitt minst två inlägg. Kvalitén har förstås varierat kraftigt, och läsarna har varierat därefter. Men jag älskade min blogg. Den var som min nära vän. Min förtrogna. Min ventil. Och där kunde man se hur mina känslor växlade, ibland var jag i mitt huvud. Full av sprittande glädje över upptäckten av ett nytt material, ett nytt pigment eller en ny idé. Andra gånger var jag helt i mina känslor. Ibland erotiska i sitt slag, ibland sorgsna, ibland fulla av glädje. Min blogg är min historia.
Trots det har jag förlikat mig med att börja om. Jag börjar till och med se fördelar med det. Jag upplever att jag var ganska fast i hur jag skrev min blogg. Jag gjorde sällan inlägg annat än när jag slutfört en tavla. Ytterst sällan publicerade jag gamla bilder, och jag gjorde aldrig ett inlägg om mitt liv utan att ha utfört en bild som illustration. Nu tänker jag att en ny blogg kanske kan ge mig nya möjligheter att göra andra typer av inlägg. Det ger en möjlighet att skriva en ny historia.
