Jag hade en period när jag älskade alkoholbaserade markers (till exempel promarkers eller copic). Jag var lite besatt av dem; eller snarare…helt besatt! Jag provade alla fabrikat som fanns på marknaden, och tecknade konstant. Markerpennor är faktiskt orsaken till att jag började blogga. Jag älskade att läsa om vad andra skrev om pennorna och började blogga för att dela med mig av mina erfarenheter och tankar (detta var dock en annan blogg).

I början tecknade jag nästan vilken typ av motiv som helst med markers, för jag var bara fokuserad på hur pennorna fungerade. Jag till och med tecknade en häst!




Markers är annorlunda i jämförelse med andra material. Bland annat för att det är förhållandevis lätt att få en stor yta jämn (andra material lämnar ofta spår efter sig). Man kan arbeta i lager på lager för att få fram skuggor och man kan blanda två olika färger. De påminner lite om akvarell i flera avseenden bland annat för att de ljusnar när de torkar och de beter sig mycket olika beroende på vilket papper man använder.






Pennorna är perfekta för illustrationer och jag använde dem flitigt under mina kampkonst år då jag illustrerade alla övningar jag lärt mig.

Det är en typ av pennor som kräver en del experimenterande för att lära sig, vilket är en del av det som är fascinerande med dem. Och det är lätt att få färgerna rena och starka.



När min första nybörjarefascination lagt sig började jag fokusera mer på motiven.





Det är intressant hur olika material lockar mig till olika motiv. När jag ser tillbaka är det tydligt hur ofta jag valde att teckna ansiktsporträtt med markers.





Mina favoritmotiv utförda med markers har blivit ett eget inlägg, så är du nyfiken på det kan du se dem här: https://hedenvindsbilder.com/2024/05/14/steampunk-fantasin/
