Mitt liv är oordnat, ojämnt och ostrukturerat. Jag bor på ca 12 kvm utan dusch och kök. Jag far ofta fram och tillbaka till Trosa. Mitt jobb kan ibland uppta varje vaken timme, varje dag i veckan. Andra gånger har jag inget jobb alls och jag vänder på varje krona och öre. Ibland har jag extra knäckt som receptionist eller tagit restaurangjobb. Ibland får jag lön för att måla och har jag verklig tur köper någon en tavla som jag gjort rakt ur hjärtat bara för att jag måste, inte för att jag tror att jag kan sälja den.
Det är lite patetiskt men jag lever faktiskt i vissa avseenden ett klassiskt fattigt konstnärsliv. Jag är sämst i världen på att måla eller skapa med avsikten att sälja. Till mitt försvar brukar jag säga att det är för att de som köper av mig inte är en homogen grupp. Jag vet aldrig och blir ofta överraskad av vad de väljer att köpa. Men även om det förvisso är sant, är det snarare något jag gömmer mig bakom för att få skapa det som just då vill ut ur mina händer. Jag förundras ofta över varför jag valt att måla eller teckna en viss bild. Det är som att jag inte har full kontroll.
Denna målning är en hyllning till alla människor jag möter som går sin egen väg. En hyllning till gränslandet.

Den här gillar jag skarpt!
GillaGilla