Jag vet att en del människor kan känna sig lite provocerade av min konst, och jag har hört många under årens lopp som försiktigt sagt åt mig att jag borde måla något annat. Det är nog främst det sexuella i mina målningar som väcker känslor. Ibland blir jag nedslagen och det kan ta lite tid för mig att resa mig upp igen.
Att vara konstnär är inte ett enkelt val. Oroliga tider är mer kännbara och ovissheten alltid närvarande. En månad till en annan kan variera kraftigt. Den uppoffringen av trygghet som jag gör är ett pris jag villigt betalar, för min drivkraft att måla är större än mitt behov av trygghet. Så varför skulle jag då inte måla det som jag känner?
Detta är gamla skisser jag en gång gjorde inför några tavlor.
Hedenvinds Bilder 