Jag älskar ord. Jag älskar att fundera över deras mening och jag kan njuta av vackra ord så mycket att jag nästan känner en frustration. En frustration över hur jag kan hålla fast vid dem, uppleva dem och använda dem.
Men jag älskar sällan quotes. Jag förstår att quotes är menade att hela någon som känner sig lite trasig. Att uppmuntra den som tappat tron. Att få någon som fallit att stå upp. Men de används ofta mer som quick fixs. om jag delar ett fint quotes på sociala medier presenterar jag mig som en djup fin människa på ett enkelt sätt utan att själv behöva tänka, formulera och analysera. Det har redan någon annan gjort. Jag upplever också att de ibland används som pekpinnar mot andra, vilket tar udden av budskapet. Det blir mer av skuldbeläggande än av insikt.
Med det sagt finns det quotes som imponerar på mig, och i rätt tillfälle i livet kan plötsligt en gammal utnött klyscha vara den stora sanningen. Är man förälskad blir ord som kändes tramsiga tidigare de mest fantastiska orden man har hört. Quotes kan hjälpa till att formulera det man själv kämpat med att formulera, och kan lyfta tankar och påminna om sanningar som i vardagen kan läggas i en dimma.
Det finns ett uttryck (som kanske egentligen inte är vad man skulle kalla vare sig ordspråk eller quotes), men ett uttryck som jag första gången möte när jag studerade på konstskolan i Stockholm under tonåren. Jag var i ärlighetens namn rätt ofokuserad och omogen, men jag tog med mig detta uttryck och har ständigt påmint mig om dess vikt. Uttrycket är ”kill your darlings”. Inte så vackert kanske, hör inte hemma på Facebooks ”om mig” sida, men i allt skapande är det en viktig insikt.
Min lärare beskrev hur han hade gjort en teckning på en man. Han var så nöjd med hur han hade fått till mannens hand. Den var det bästa han gjort, men den var helt fel i proportionerna. Det som borde ändras i bilden var handen, men han beskrev ångesten att sudda bort det som han var så nöjd med. Men om inte helheten är rätt spelar det ingen roll om detaljerna är perfekta. Denna berättelse gjorde ett djup intryck på mig. Jag har sedan dess påmint mig om detta inte bara i mina teckningar och målningar utan även när jag skriver texter eller när jag skapat olika drillar och pedagogiska instrument inom kampkonsten. Vad man än gör är detta en viktig regel som jag ständigt måste påminna mig om.
Nedan har jag några exempel där jag använder ord i mina teckningar.





