The Spirit of Music

Min Kärlek Till Musik Del Ett 

Jag hämtar inspiration till mina målningar och teckningar från flera källor men framför allt från människor, mina känslor och musik. 

Jag känner konstant en längtar efter att uttrycka min kärlek till musik i mina målningar och teckningar. Men hur gör man? Konst och musik är på så många sätt varandras motsats. Konst kräver ”rum”, men är mindre oberoende av tid medan musik ÄR tid. Tid som passerar förbi men kräver inget rum. Utan tid existerar inte musik. Musik är så abstrakt, flyktigt och svårfångat. Musik finns inte utan människan, medan konst är konkret. På något sätt avbildar konsten vad vi ser runt omkring oss (även abstrakt konst), men varifrån kommer musiken? Och vad har vi musiken till? Varför har människan sådant behov av musik? Vi behöver inte musik för att överleva eller fortplanta oss. Så varifrån kommer musiken? Det är ett mysterium, ett fascinerande fenomen som ger hopp om mänskligheten för om man kan skapa något så vackert måste det finnas hopp.

Som konstnär borde jag kanske inte erkänna det men musik berör mig så mycket djupare än konst. Vacker konst är underbart men musik kan förändra den sinnesstämning man har. Musik kan få mig att gråta. Musik kan få mig att känna glädje, ilska, kärlek och åtrå! Musik kan lindra när hjärtat har sorg.  Ingen tavla har någonsin berört mig så som musik kan göra. 

Ändå är teckningar och målningar det sätt som jag kan uttrycka mig på.

Det känns som att jag i hela mitt liv har försökt att fånga musiken i mina teckningar och målningar. Men musiken har inga färger och inga former, så hur kan jag återge allt det i mina bilder? Det är som en olycklig kärlek, en längtan efter någon man inte får. För hur jag än försöker kan jag inte göra musiken rättvisa. Men jag försöker. Om och om igen.  

Här är en serie av tuschteckningar som jag gjorde för några år sedan. Jag kallade serien för ”The Spirit of Music”.