Ibland när jag lyssnar på musik greppar den tag i mig så att det nästan gör ont. Det är så märkligt hur mycket smärta det finns i det vackraste.
Och jag kan få så konstiga tankar. Tankar kring det meningslösa livet, döden och allts ändlighet.
Nej, det här är inte jag som deppar när jag säger så. Det är en konkret iakttagelse. Livet ÄR meningslöst. Om en människa har tur att föddas i en stad som Stockholm, i en tid som vår. Då har man chansen att få ett bra liv. Men de flesta liv på jorden har bara lidit. Och oberoende av om livet lider eller är lyckligt så fyller livet i sig ingen funktion. Vi föds, vi lever och vi dör.
Men ibland när jag lyssnar på musik undrar jag ändå hur det kan vara möjligt att en sådan skapelse är ändlig och utan mening. Jag nästan ifrågasätter min ateism. Jag tappar tron och blir en agnostiker. Om än bara så länge musiken spelar.

❤️
GillaGilla