Det där med hur man bekräftar finns det en populär formel för.
Första gången jag hörde om kärleksspråken blev jag djupt besviken. (om du har missat kärleksspråken så här är de: bekräftande ord, kvalitetstid, gåvor, tjänster och fysisk beröring.)
Modellen beskriver ju endast HUR vi ger och vill få bekräftelse. Och inte på ett i mina ögon särskilt förfinat sätt. Den första reaktionen de flesta spontant får är nog ”alla behöver väl alla delar, eller?”
Med det sagt ser jag en poäng i kärleksspråken. Man vill belysa att en person kan ha svårt att sätta ord på sina känslor men prioriterar den andre i tid; och det kan vara värt mycket. Men säger kärleksspråken då också att istället för att ge tid, bekräftande ord och beröring så kan man köpa någon presenter?
För nog haltar de fem ”språken”. Vissa är nästan livsviktiga! (framför allt kvalitetstid och fysisk beröring) medan gåvor är mer av typen ”nice”. Det ger en guldkant på tillvaron men är knappast livsviktigt.
Hur är dessutom större än så. Hur behandlar vi varandra. Lyssnar vi på varandra? Är vi respektfulla mot varandra? Hur talar vi till varandra när andra är närvarande? Hur mycket försöker vi förstå varandra? Hur mycket tänker vi på hur den andre känner? Hur benägna är vi att förlåta varandra och hur uttrycker vi det?
Hedenvinds Bilder 
Denna teckning är så fin
GillaGilla