Han hade aldrig älskat henne fullt ut. Det fanns alltid någon annan som var intressant. Och hon fanns ju alltid där, gick med på allt, trodde på alla hans lögner. Hon var snygg och dessutom hade hon pengar. Livet var bra med henne. Han fick kakan och kunde äta upp den. Han höll henne hela tiden i gränslandet. Lite som en politiker som ger bröd och underhållning. Man ger bara precis så mycket som man måste. Inte en millimeter mer. På så sätt var han fri men ändå i trygghet.
Han hade fört in henne i swingersvärlden. Men det handlade inte bara om sex. Han hade ett omättligt behov av att få bekräftelse från nya kvinnor. Han var inte bara nöjd med att leva ett utsvävande sexuellt liv med henne utan behövde också flörten. Bekräftelsen. När han pratade med andra kvinnor om henne reducerade han alltid hennes betydelse. Inte för mycket. Istället för att säga ”jag älskar henne”, ”hon kommer först och är min partner” sa han saker som fick deras relation att framstå som en kk-relation. Men alltid så förfinat att hon aldrig fullt ut kunde syna honom. Och hon kände att hon kunde inte tjata sig till kärlek.
Hon visste inte vad som föregick bakom hennes rygg, men hon kände det. För vi människor vet så mycket mer än vad ord och handling säger. Vi vet när någon ljuger. Och vi vet varför någon ljuger. Om en lögn sägs för att man är rädd att förlora någon eller om den sägs för att gå bakom ryggen och kunna göra vad man vill. Vi kan alla känna skillnaden. Vi är bara tysta om det.
Men den otryggheten förtärde henne. Han gaslightade henne förstås till osäkerhet genom att få henne att tro att det bara var i hennes huvud. Som den goda människa hon är så tvivlade hon på sin egen instinkt för hans skull. Hon ville ju egentligen inget annat än att lita fullt ut på honom. Den längtan, att lita på honom var hennes stora misstag.
Men en dag förändrades allt. Hon lyckades faktiskt emotionellt frigöra sig och såg på allt med nyktra ögon. De gjorde ett nytt försök men denna gång var det hon som hade makten och han som insåg för sent vad han hade och vad han förlorat. Hon lämnade honom i avsmak. Idag är hon i en relation med en man som är den mest trygga och snälla som finns. Och han är djupt bitter för han förlorade henne.
– Hur kunde jag? Säger hon och tittar på mig. Hur kunde jag tillåta honom behandla mig så?
Ja, nog vet jag att de finns några få som faktiskt får en sådan relation att fungera men det krävs en stark kärlek, en dedikation och total ärlighet för att få det att fungera. Och massor av prat.
De flesta jag mött så är det en av dem som mår dåligt. En som ger efter och känner sig emotionellt otrygg och egentligen vill ut ur det hela.
–Jag kommer aldrig att vilja ha det så igen, säger hon med ett eftertryck som nästan skakar om rummet.
Men nu är ju allt så fantastiskt för dig, säger jag tröstande. Nu har du allt du önskat dig. Även om det är sant så vet jag att hon fortfarande har en väg framför sig att läka de sår som uppstod.
Vi är så sårbara vi människor.
Hedenvinds Bilder 