Igår anlände vi till Epernay, vi delade på två glas på champagne de Venoge bar och hämtade sedan ut bilden vi hyr under vistelsen här i Epernay.
Idag var en helt underbar dag med sol och värme. Vi bestämde oss för att åtminstone åka igenom alla grand cru i côte des Blancs. Vi började i Chouilly. Där stannade vi aldrig. Byn var oansenlig och enkel. Jag tänkte på en f d kollega som har stor erfarenhet i Champagne som brukar prata om hur ofta vi skapar oss romantiserade bilder av champagneproducenter men hur många av dem är bönder, utan större intresse för kultur eller estetik. Så kändes Chouilly. Vi åkte vidare till den minsta grand frun i området som är Oiry. Det kändes som en prydligare liten by men det slog oss hur få människor vi såg. Det kändes nästan som att världen drabbats av en zombie-apokalyps. Vi såg några bilar men knappt några människor och inget var öppet.
Sen bestämde vi oss för att ta resterande byar baklänges. Vi åkte till vår favorit: Le Mesnil-sur-Oger. Jag älskar den där knivskarpa syran och mineraliteten. Det kändes mer som en stad (även om invånarantalet är inte fler än 990) med äldre byggnader och någon butik som faktiskt var öppen. Vi gick till clos du Mesnil där vi drack en halvflaska och åt matsäck som vi tagit med oss. Vi var helt ensamma. Solen värmde skönt och allt var så tyst. Stillsamt och lugnt. Hemma känns så avlägset. Som om det inte existerar.
Man åker inte långt förrän nästa Grand cru uppenbarar sig. Oger var en liten by med en gammal romansk kyrka som tycktes ganska välbevarad. Annars slog det mig hur lite intresse man tycks ha av att bevara sin historia. Byggnadsvård tycks inte vara i fokus. Gamla byggnader lagas med nytt material. Vi ska tillbaka till Avize så vi nöjde oss med att åka runt där utan att kliva av.
I Cramant hittade vi äntligen en öppen restaurang där jag drack en espresso och Daniel tog ett glas champagne. Sen gick vi upp för ett berg och tittade ut över en vid av vinrankor i höstens alla färger. Där öppnade Daniel helt plötslig en special club från området. Den smakade underbart: cramant är nog min näst favorit i smakkategori. De brukar beskrivas som krämiga eleganta och med doften av parfym.
Vi hann också med ett besök i Hautvillers. Det är en premier cru by men eftersom det är Dom Pérignon hemby är det en av de mer välbesökta byarna och här var det en del turister. Vi gick runt ett tag och avslutade på en trevlig liten utomhusbar där Daniel provade två glas men jag tog en juice. Min gom var trött 🙂
